Sneckenström – glansdagarnas skeppsredare

 

Gustaf Fredrik Sneckenström – glansdagarnas skeppsredare

Under tidigt 1800-tal var Borgå ännu en anspråkslös sjöstad som idkade Östersjöhandel. Till sydligare breddgrader seglade man redan på 1780-talet, men då registrerades fartygen bl.a. i Helsingfors. Först år 1830 erhöll Borgå stapelrätt och fick föra handel med utlandet.

 

Kommerserådet Sneckenström fotograferad i Paris.

Gustaf Fredrik Sneckenström (1797-1877) for till sjöss som 15-åring. Han steg i rang, tog styrmans- och sjökaptensexamen, fick burskap i Borgå och seglade 1824 som kapten på briggen Enigheten. Då staden fick stapelrätt sex år senare var tiden inne att investera i ett eget fartyg. Sneckenström seglade som skeppare på sin brigg Josephina till år 1834, varefter han lämnade sjömansyrket och etablerade sig som redare och handelsman.

I den Sneckenströmska boden såldes allt från golvmattor, hästfiltar och tyska äpplen till saffran, franska sviskon, malagarussin, trabuco cigarrer, Londonporter, samt exklusivt smörsalt, vitt och fint som pudersocker. I vridna glasflaskor såldes även importerad Krone Essens, mirakelmedlet som botade alla sjukdomar.

Sneckenström ägde andelar i fartyg, men dirigerade också över en egen handelsflotta. Josephina, Zulima, Justitia, Luvia, Alexandra, Thecla, Fredrik, Gustaf, Amanda och Rakkaus anlöpte främst engelska och sydeuropeiska hamnar. Sedan fartyget Dygdens dramatiska Amerikaseglats 1805 hade inget Borgåfartyg vågat sig över Atlanten. År 1843 lät Sneckenström kopparförhyda briggen Justitia inför resan till Rio de Janeiro, varifrån det livsviktiga kaffet hämtades. År 1846 skrev C.M. Möllersvärd i sin dagbok: ”Nu äro de alldeles galna i Borgå. I dag stort kaffe hos fru Procopé. Gud låte Sneckenströms skepp snart hemkomma från Brasilien, annars blir här kaffebrist i stan, och då törsta våra kärringar ihjäl!

 

Vid köpet 1871 omdöptes barken Julie till Rosa efter Sneckenströms tredje fru.

Sneckenström var även delägare i Hammars Skeppsvafsbolag. Språkkunnig och förtrogen med sjöfart fungerade han som korrespondentredare. Hans rederiverksamhet växte och 1850 sålde han handelsbodens varulager och verkade sedan som grosshandlare.

Sneckenström var involverad i det mesta i Borgå. Han satt i sjömanshusets styrelse, i allehanda kommittéer, representerade Borgå vid lantdagen 1863 och grundandet av Sjöassuransföreningen, var styrelsemedlem i Borgå Sparbank, Sveriges och Norges vicekonsul. Under Krimkriget bekostade han bygget av Kokonuddens försvarsvall med grova kanoner. Han var rejäl och hjälpsam. Under nödåren hjälpte han nödställda i Borgå och andra städer med ansenliga summor. Fattighus och skolor understödde han regelbundet.

År 1835 köpte Sneckenström stadens anrikaste hus, Slottet vid Ågatan. Hemmet blev centrum för stadens sällskapsliv med bjudningar för 200 gäster och namnsdagsfrukostar som varade till sena kvällen. Det bjöds frikostigt på delikatesser och drycker från fjärran länder. Om en nyårsfest skriver densamme Möllersvärd att det ”var så briljant, som i Borgå kan åstadkommas och alla voro välbelåtna, i synnerhet damerna”. Affärerna höll Sneckenström på resande fot, men tid fanns ändå för slädutfärder, picknickar i skärgården, sammankomster i vinkällaren och skeppsmiddagar. I den rymliga salen ordnades konserter av kända virtuoser och på 1840-talet var Sneckenström en av aktörerna vid bygget av societetshuset. Vid hans kontor såldes biljetter till soaréerna.

 

Det s.k. Eklöfska huset byggdes av Sneckenström på 1850-talet. Natalia Linsén, 1890-talet.

Sneckenströms första fru Charlotta Spaak dog 1840, hans andra fru Wilhelmina Stenroth 1855. År 1865 gifte Sneckenström sig en tredje gång, med den 44 år yngre Rosalie Åkerhielm. Av tolv barn nådde åtta vuxen ålder. På 1850-talet flyttade familjen till deras nybyggda hus vid åstranden. Huset, som senare kallats för Eklöfska huset, hade 23 rum i två våningar och var ritat av Carl Albert Edelfelt. Likt familjens döttrar var den unga frun socialt lagd och balerna avlöste varandra även i det nya hemmet.

 

Kommerserådet Sneckenström med sina barn ca 1855.

Sneckenström avled oväntat under en affärsresa våren 1877 till följd av gasläckage i hans rum på societetshuset i Helsingfors. Hans enda levande son var då 10 år gammal. Den unga änkan flyttade hem till Sverige och dödsboet skötte affärsverksamheten en tid. Egendomen skiftades först 1888 och det ståtliga huset såldes på 1890-talet åt August Eklöf.

 

Lillemor Jordas