Kultakaleerin kartessi / Guldgalärens druvhagel

 

Kultakaleerin kartessi

Suuren Pohjan sodan viimeisenä vuonna 1721 Emäsalon kärkeen Risskäriin upposi venäläinen kaleeri. Kultakaleeri-nimen sotalaiva sai lastinsa perusteella: kerrottiin, että aluksessa oli 14 tynnyriä kultaa. Arvokas lasti houkutteli hylylle vuosisatojen kuluessa useita nostajia: jo vuosi uppoamisen jälkeen paikalle saapui venäläisiä kaleereja lastia pelastamaan. Seuraavalla vuosikymmenellä Risskärissä olivat nostotoimissa sukeltaja ja sukelluskello Englannista. Hylyssä vierailtiin useita kertoja myös 1900-luvulla. Näiden kaikkien nostoyritysten jälkeen merenpohjassa lepäävä alus on pahoin vaurioitunut.

Kultakaleerista nostettiin 1960-luvulla kartesseja, suustaladattavissa tykeissä käytettäviä ammuksia. Osa niistä kuuluu Porvoon museon kokoelmiin. Kartessissa metallihaulit on pakattu purjekangaspussiin, joka repeää tykin laukaisussa. Ammuksen tavoitteena on surmata ja haavoittaa mahdollisimman laajasti vastapuolen sotilaita.

 

Guldgalärens druvhagel

Under Stora nordiska krigets sista år 1721 sjönk en rysk galär vid Risskär ytterom Emsalö. Namnet Guldgalären fick krigsfartyget på grund av sin last. Det berättades att det fanns 14 tunnor guld ombord. Under flera århundraden lockades mången att bärga vrakets värdefulla last. Redan året efter att fartyget sjönk anlände andra ryska galärer för att rädda lasten. Under det följande årtiondet gjordes bärgningsförsök vid Risskär med dykare och dykarklocka från England. Också under 1900-talet besöktes vraket upprepade gånger. På grund av alla dessa bärgningsförsök är det på havsbottnen liggande fartyget mycket illa skadat.

På 1960-talet bärgades druvhagel för mynningsladdade kanoner från Guldgalären. En del ingår i Borgå museums samlingar. Druvhagel består av metallhagel packade i en påse av segeltyg som slits sönder då kanonen avfyras. Målet är att med denna ammunition döda och såra motståndarens soldater på ett möjligast brett område.