Huset Gamla rådhuset uppfördes 1762-64 och är vid sidan av domkyrkan den viktigaste byggnaden i Gamla Staden i Borgå. Rådhuset är det ena av de två bevarade 1700-talsrådhusen i vårt land. Det är en mycket tidstypisk rådhusbyggnad med två våningar och brutet tak med ett litet klocktorn i trä.

Rådhuset hyste på sin tid stadens förvaltning, magistrat och råd samt ordningsväsendet. Ibland uppträdde kringvandrande teatersällskap i stora salen och i krigstider kunde byggnaden tjäna som sjukhus. Sin mest lysande stund upplevde rådhuset under Borgå lantdag våren 1809, då adeln och borgarståndet församlades i de två salarna i andra våningen.

Byggnadstekniskt var rådhuset misslyckat från första början. Man hade ingen större erfarenhet av att bygga stenhus, grunden blev dåligt gjord och huset började snart luta, vilket alltjämt syns tydligt inne i lokaliteterna. Staden använde emellertid byggnaden ända till 1880-talet. Den nygrundande Borgå museiförening räddade det rivningshotade huset och inledde museiverksamheten i det 1896.

Efter den stora branden i juni 1760 byggde en rad förmögna borgare, bland dem Johan Holm d.ä, upp sina nya hus i tegel. Holmska gården, som uppfördes åren 1762-1763 hade ursprungligen mansardtak och ingång från gårdssidan. Affärerna sköttes i bottenvåningen och familjen bodde i övre våningen. Under 1800-talet användes byggnaden av olika bagare, bl.a. konditorer från Schweiz, och på grund av bageributiken öppnade man på 1860-talet en ny dörr ut mot torget. Till museets disposition ställdes huset år 1919.

Tomten ligger på en sluttning och sträcker sig till följande gata, Berggatan. På tomten finns ytterligare två mindre bostadsbyggnader och ett antal uthus med bl.a. stall, ladugård, svinstia, vagnslider och flera bodar och lider samt avträden. De är inte öppna för allmänheten, men det går bra att bekanta sig med gårdsmiljön.