Borgå Bryggeri – Porvoon Panimo; pala porvoolaista teollisuushistoriaa

MED Borgå Bryggeris sista trähus rivs ner foto E Nurmi

Ruotsalaissyntyinen kauppias Viktor Wulff osti vuonna 1870 Lundinkadulta (tuolloin Puistokatu) keskeneräiseksi jääneen tehdaskiinteistön, rakennutti sen loppuun ja perusti siihen panimon. Hän palkkasi vuonna 1872 panimomestariksi ruotsalaisen Robert Wilhelm Ekblomin, josta tuli tehtaan omistaja vuonna 1875. Ekblomin liiketoimet menestyivät, ja hän rakennutti panimoon kaksikerroksisen kivisen uudisrakennuksen, johon kuului myös työläisasuntoja. Panimon nimeksi tuli Borgå Bryggeri – Porvoon panimo. Tehdas valmisti oluen lisäksi portteria, kaljaa ja simaa. Panimossa työskenteli kymmenkunta työntekijää, jotka tekivät 12-14 -tuntisia päiviä. Kahdeksan hevosta kuljetti tuotteita kaupunkiin ja ympäristöön. Panimon valmistama portteri oli suosittua Helsingissä saakka.

Vuosisadan vaihteessa Ekblom siirsi tehtaan Mårten-pojalleen, joka oli hankkinut Keski-Euroopassa panimomestarin koulutuksen. Porvoon panimon tiloihin kuuluivat tuolloin konttori, panimomestarin huone, eteinen, renkikammari, panimosali, kone-, mallas-, pullotus-, huuhtelu-, ja hiivahuoneet, kellari, puusepän sekä tynnyrintekijän huone. Lundinkadun ja Runeberginkadun varrella sijainneessa puutalossa sijaitsi Mårten Ekblomin perheen koti.

Panimon tuotteet olivat suosittuja ja ne tunnisti pulloetiketin ja korkin BB-tunnuksesta, joka oli taiteilija Louis Sparren piirtämä. Mårten Ekblom tilasi myös kotiinsa jugend-tyylisen, huippumuodikkaan sisustuksen Louis Sparrelta ja tämän puusepänliikkeestä vuoden 1905 tienoilla, jolloin hän toi kaupunkiin amerikkalaisen nuorikkonsa Wenonah Williamsin. Ekblomin kotia uusittiinkin huone huoneelta ja siitä muodostui omalle ajalleen erittäin moderni ja yksilöllinen kokonaisuus.

Ekblomin panimo selvisi kaikista ongelmista, niin kilpailijoistaan, raittiusliikkeestä, kieltolaista kuin myös sodista. Erityisesti kieltolain mukanaan tuomista vaikeuksista selvittiin kun 1920-luvulta lähtien tehtaassa alettiin valmistaa virvoitusjuomia.  Ekblom-suvun omistus päättyi vasta vuonna 1952 tehtaan siirtyessä Wihuri-yhtymälle, joka siirsi vuonna 1969 tuotannon Heinolaan. Panimon kaikki rakennukset  purettiin pois vuoteen 1979 mennessä – niiden joukossa myös Lundinkadun ja Runeberginkadun kulmassa sijainnut puutalo.

Lue myös

Sommararbetare till Borgå museum

Borgå museum är ett kulturhistoriskt museum samt regionalt ansvarsmuseum för östra Nyland Våra utställningsutrymmen är belägna i Gamla stan i Borgå.

Amanuensens vikarie Mariaana Korpela håller ett verk i handen och ler.

Livet på Borgå museum: Amanuensens arbete är självständigt och motiverande

Museiamanuensen arbetar som sakkunnig i museet och ansvarar främst för vården och dokumenteringen av samlingarna samt därtill hörande informationshantering. Också vid Borgå museum arbetar några amanuenser, och deras betydelse för museet är viktig. En av dem är Mariaana Korpela, som är vikarie för amanuensen. Korpela vikarierar för amanuens Susanna Widjeskog, som ansvarar för Borgå stads konstsamlingar samt samlingarna vid J. L. Runebergs hem.

Några skulpturer ur Walter Runebergs skulptursamling.

Samlingsarbetare till Borgå museum

Borgå museum söker en arbetstagare för en visstidsanställning. Samlingsarbetarens uppgift är att planera och förvekliga rengöringen och flytten av föremålen i den av Borgå stad ägda Walter Runebergs skulptursamling till nya samlingsutrymmen.

Statyett i färgad gips föreställande gosse lekande med en gris.

Borgå museum publicerar nya samlingar i söktjänsten Finna

Borgå museum publicerar tre betydande helheter i söktjänsten Finna bestående av. Föremål och arkivmaterial med anknytning till sjöfart – bl.a. ritningar av den internationellt kända båtkonstruktören av tävlingssegelbår Gösta Kyntzell, samt konstnären Johan Knutsons omfattande produktion och bildkonstnären Ville Vallgrens skulpturer.

Förebild till kjoltyget i Borgå folkdräkt. Ett litet tygprov i ylle vävt i tuskaft med ripsliknande struktur. Dominerande mörkt till färgen. Ränningen i mörkblått ullgarn med en täthet på 11 trådar/cm. Inslag i ullgarn med smala vita, röda och gula ränder på mörkblågrön botten. Inslagets täthet är cirka 20 trådar/cm. Stadkant till vänster. Provbiten är fastsydd för hand på ett pappark.

Borgå museum publicerar textilprovssamlingar i söktjänsten Finna

Borgå museum har två systematiskt insamlade samlingar av vävda tyger. Samlingarna omfattar över 3 100 prover från 1700–1900-talen. Museet publicerar nu 1 441 prover i Finna som en del av projektet Synlighet för östnyländsk handarbetskonst finansierat av Svenska kulturfonden och Folkets Kulturfond.