I Borgåtrakten har tygvävning varit en viktig näring sedan 1600‑talet. I anslutning till detta har Borgå museum en omfattande mängd textilprover. Museet har två systematiskt insamlade samlingar – Wahrmans (1923) och Weckmans (1954), som består av prover på tyger som vävts professionell i området under 1700–1900‑talen, samt mindre enheter som Thomanders och Marthornas provsamlingar.
Samlingarna framhäver Borgåtraktens starka produkter: beklädnadstyger av bomull och linne. Bland proverna finns även hushållstextilier. Proverna har samlats in från olika delar av Borgå samt från andra socknar i östra Nyland.
Vid museet pågår för närvarande projektet Synlighet för östnyländsk handarbetskonst, där textilprovssamlingarna katalogiseras, digitaliseras och publiceras i tjänsten Finna. Projektet finansieras av Svenska kulturfonden och Folkets Kulturfond. Arbetet ger ny kunskap, betydande innehåll för Finna samt intressant material som berör många för museets kommande utställning år 2026. Genom projektet vill man presentera de unika samlingarna för en bredare publik, ge gånga decenniers insamlingsarbete den erkänsla det förtjänar och säkerställa att forskare och den bredare publiken har tillgång till materialet.
I projektet förenas textiltraditionen med det bredare östnyländska, finlandssvenska kulturarvet som har samlats in till museet sedan 1800‑talet. Samtidigt belyser det fenomen i anknytning till bland annat handarbetes undervisning handarbetsundervisning, folkbildning, kvinnornas ställning och nationalismen från slutet av 1800‑talet till de första decennierna av 1900‑talet.
För projektet har museet anställt en särskild forskare, Helena Hämäläinen. Hämäläinen är till sin utbildning lärare i textilslöjd och artesanvävare. Hon ansvarar för att projektet genomförs enligt planen på bästa möjliga sätt.
I projektet fokuserar Hämäläinen speciellt på 1800-talet
Hämäläinen har länge arbetat vid olika museer, främst på samlingssidan. Nu får hon för första gången arbeta som forskare. Även om arbetet till stor del består av att sitta stilla vid datorn, innehåller det också mycket annat.
-Jag katalogiserar, det vill säga för in information om textilprovssamlingarna i det digitala samlingsförvaltningssystemet (MuseumPlus) och fotograferar dem. Dessutom gör jag Excel-filer från vilka jag får uppgifter om provhelheterna. Jag läser också mycket litteratur som ger bakgrund om provens historia, berättar Hämäläinen.
I projektet fokuserar sig Hämäläinen särskilt på 1800-talet, då många kvinnor på landsbygden vävde tyg som hemindustri. Projektet syftar även till att belysa hur textilproverna anknyter till samhälleliga och globala strömningar samt till dagens Borgåbor.
Textilproverna som Hämäläinen behandlar är fästa på kartongark. Arken förvaras prydligt i pärmar och lådor. Som en del av projektet ersätts de gamla pärmarna och lådorna av nya. Fastän ett enskilt prov inte är stort, så finns det sammanlagt hundratals prover, vilket gör arbetet fysiskt. Hämäläinen anser att arbetet med proverna är både givande och intressant.
-Jag tycker textilproverna är underbara. Speciellt gläder mig hur mycket information det finns om dem. Om de flesta vet man till exempel vem som vävt tyget och när, berättar Hämäläinen.
Samarbete är också en viktig del av Hämäläinens arbete. Hon samarbetar bland annat med den regionala kulturarvsforskaren, med vars hjälp hon får kontakt med byarna där proverna har vävts. Samarbetet med museets publikarbete är också betydelsefullt, särskilt i planeringen och förberedandet av den kommande utställningen.
Vid första anblicken kunde man tro att de är fabrikstillverkade
Under projektet har Hämäläinen gjort en tydlig observation gällande textilproverna. De är på hela taget hög kvalitet och i gott skick. Detta gäller särskilt bomullstygerna.
-Tygerna är vävda av mycket tunna trådar och är täta och stadiga. Man kunde vid första anblicken tro att de är fabrikstillverkade, trots att de i huvudsak vävts i bondgårdar med dåtida redskap på 1800-talet, fortsätter Hämäläinen.
Hämäläinen anser att projektet Synlighet för östnyländsk handarbetskonst är viktigt av många orsaker – särskilt för att vårda kulturarvet och öka allmänhetens medvetenhet. Hon berättar att hon själv genom projektet förstått vävningens betydelse i Borgåtrakten.
Hon tror att projektet kommer att utvidga kunskapen om ämnet. Det ger också många möjligheter för till exempel fortsatt forskning.
-Eftersom materialet är så omfattande finns det mycket att forska i, avslutar Hämäläinen med ett leende.