Enligt Borgå museiförenings stadgar ska föreningen vid sidan av en mångsidig verksamhet i anslutning till traktens materiella kulturarv och konst också ”utöva övrig musei- och utställningsverksamhet” och utöka samlingarna ”både genom köp och genom att ta emot donationer”. Den senare punkten tolkades i vidsträckt betydelse och Borgå museum erhöll föremål ända från Medelhavsområdet: 31 föremål som i huvudsak representerar den romerska antiken och en liten stensamling som har donerats till museet under dess tidigaste år mellan 1905 och 1923. Donatorerna hade fötts, arbetat eller på annat sätt varit verksamma i Borgå – ett hovrättsråd och hans hustru, en lärare i latin och gymnastik och en antikhandlare. De var antingen stordonatorer, för vilka föremålen från antiken snarast representerade sidospår, eller deponenter av enstaka suvenirer. Samlingen utökades ännu år 1958 med två föremål.
Alla föremålen är av litet format och har därför varit lätta att föra med sig. De är tillverkade i bränd lera, brons, glas eller ben och de omspänner en tidsrymd från 500-talet f. Kr. till de första århundradena av vår tideräkning. Föremålen är bruks- och festföremål och belyser den livsmiljö där privatpersoner har verkat i vardagslivet och religiösa sammanhang för länge sedan, enligt fynduppgifterna i staden Pompeji, Roms katakomber och badinrättningar eller i de norra delarna av det vidsträckta romerska riket.
Karta: Föremålens fyndorter.
Det material som belyser den antika världen är marginellt för Borgå museum, men det vittnar om stor entusiasm hos de personer som stödde museet i dess begynnelsetider. Ett litet föremål som verkar obetydligt var utgående från tankegången under 1800-talets samlarverksamhet och senare en kuriositet och ett etnografiskt dokument, men i våra dagar är det en liten del av det västerländska kulturarvet. Trots att museet bara sporadiskt har kunnat ställa ut föremålen har det fördomsfritt tagit hand om dem. Forskare i den antika kulturen vid Helsingfors universitet har kunnat utnyttja dem för lärdomsprov, i publikationer och nu som en samlad presentation. I enlighet med donatorernas grundläggande avsikt förmedlar de kunskap och sprider glädje.
Jag tackar följande personer för hjälp och stöd: Laura Aho, Lalli Castrén, Maija Holappa, Ilkka Kuivalainen, Robert Luther, Heini Parko, Anne-Maria Pennonen, Erkki Sironen, Tiina Tuukkanen, Vesa Vahtikari, Sari Virta och Juha Vuorela, samt Nationalbiblioteket och Genealogiska Samfundet i Finland. Utan Borgå museums långvariga intresse, goda samarbete och effektiva personal hade jag inte kommit väldigt långt.
Leena Pietilä-Castrén
Filosofie doktor och docent emerita i klassisk arkeologi, verkade som mångårig lärare i klassisk arkeologi och den antika kulturen vid Helsingfors universitet och var i början av 2000-talet direktör för Finlands Athen-institut. Förutom sina vetenskapliga publikationer om den antika världen har hon på finska på ett lättfattligt sätt skrivit, t.ex. Kävelyretkillä Ateenassa 2013, och deltagit i verket Utile dulci. Antiikin kulttuurin opetuksesta ja harrastuksesta 2018. Hon medverkar i Finlands Athen-instituts vänförenings tidskrift Helikon och har under den senaste tiden bedrivit forskning kring antiksamlingar i hemlandet och deras donatorer.
Ett utdrag ur Leena Pietilä-Castréns artikel Donerade föremål från den antika världen (2023).
